0
0
Jag uppgav i förhör hos polisen. Att en del visste och hade sett bevisen. Både vuxna och barn!. En av dom, som va ”vuxen” nog, lovade om bättring och förändring av raseriutbrotten. Jag tog dom på orden och drog tillbaka den 1:a polisanmälan. Men vad hjälpte det? ingenting. De ”vuxna” mötte väl upp. Skrev på raden sina namn, för att bevittna dom juridiska pappren om bodelningen. De bevittnade en tom rad. Mitt namn va inte klart. Efter hot om avhysning av polis, hamnade mitt namn tillslut på raden. Inte en gaffel eller ett fat fick jag ta med, allt gick med i bodelningen. Att stå bredvid och se på gör även ”vuxna” till medbrottslingar. Inte våga stå upp och agera, när man ser att något är allvarligt fel.
Advokaten och polisen sa, -”Ingen ide att du anmäler, 3 vuxna mot dig leder ingenvart. Låt dom inte stå och flina dig rakt i ansiktet. Dom vet de gjort fel, men vi kan inte hjälpa dig för det. Ljuger gör alla, även för polisen. 3-1 ger dig inte en chans. Att gå vinnande ur det”.
Ur förundersökningen,mail och sms. Allt står klart och tydligt, det är det som är så bedrövligt.
