INLEDNING:
Aktivt psykiskt våld kan uttrycka sig på olika sätt. Det är den som är utsatt för det som sätter sin egna gräns.
Alltså: Det som upplevs helt oki för en annan. Kan kännas fruktansvärt för någon annan.
Det finns alltså inga ”regler” för vad som utgör psykiskt våld. Eller vad som är rätt eller fel.
Därför kan den som utövar psykiskt våld inte sätta sig in i hur den andra känner sig. Utövaren ser det inte så farligt, lite får man tåla. Utövaren kan se sin rätt i att psykiskt misshandla sin partner. Förövaren är empatilös och känslokall inför konflikter.
Om vi säger kvinnan i detta fall. ”Det finns åtskilliga män som också känner sig utnyttjade och misshandlade av sina kvinnor”.
Till en början kanske man reagerar vid hårda ord och kränkningar. Man blir ledsen. Kanske till och med säger i från. Oftast blir utgången att mannen lägger all skuld på kvinnan med. – Skyll dig själv. Det är alltid du som ställer till bråken. Gör som jag säger, så slipper du de hårda orden. Mannen brusar upp och blir arg. Kvinnan drar sig tillbaka. Ändrar sitt beteende. I fråga sätter aldrig mera. Normaliserar orden, händelsen och känslan. Du är en ”fittslyna”, och du blir värdelös. Blir vardags mat.
VARNING VARNING VARNING…
Kvinna! Du är nu utsatt för första steget i misshandel. Drar du dig inte ur NU. Blir du fast för en evighet. För varje dag som går blir steget ur ännu svårare. Du är inne i en spiral och den går bara ner åt.
MEN
Det är också här skammen och skulden tar sin plats. Därför är det så svårt att inse. Du vill ju bara att det ska vara bra. Så som det va första tiden. Med kärlek, vackra ord, blommor och resor. Förlovningen som närmar sig och lov om giftemål.
OM JAG BARA GÖR SOM HAN SÄGER.
Hej ! En man på 38 som precis gått igenom samma samma resa i detta nu men mardrömmen fortsätter. Hur går jag vidare med livet ?
Hej Adam,,tack för att du frågar. Du som jag måste be om hjälp.Jag vet att det kan kännas så skamligt att be om hjälp och berätta och jag kan tänka som kille ännu svårare. MEN,,det är så viktigt att du får hjälp och stöd.Har du någon nära vän eller familj involvera dom i dina känslor. Socialtjänsten kan också hjälpa dig, men det kan skilja sig lite från komun till komun, men det ska finnas en enhet för våldsutsatta. Du kan också ringa kvinnojouren,, dom vet också vart du kan vända dig. googla och läs.Men det viktigaste är att du vet om vad som har hänt dig och kom ihåg ingenting är ditt fel.Men du ska veta hur mörkt det än är så lovar jag dig, det blir bättre,Lämna relationen bryt 100%,,skriv igen om du vill///Pia